Suomeksi

Enckell, Olof

Fakta

Född i Kronoborg 12.3.1900

Död i Grankulla 11.6.1989

Flyttade till Grankulla i början av trettiotalet.

Student 1917. Fil. dr 1958. Amanuens vid Universitetsbiblioteket 1921-23. Professor i svensk litteratur vid Helsingfors Universitet 1950-67. Redaktör och litteraturkritiker vid Hbl 1924-32, ånyo kulturredaktör 1951-56. Ordförande för Finlands svenska författareförening rf. 1938-43 och Statens litteraturnämnd 1953. Styrelsemedlem av Svenska litteratursällskapet 1950-65. Fri författare.

Författarens röst

Gamle doktor Thomas Argillander stod vid fönstret och såg på ödeläggelsen och villervallan i trädgården. Majhimlen välvde sig havsblå, men på den nakna marken hittade vårsolen inte något annat att lysa upp och värma än spridda hästhovsblommor, som glödde gula mellan gråa lerkokor och högar av granris. Tegen borterst vid staketet var den enda, som skänkte ögat ro. Där hade man hunnit längst. En arbetare i blå blus höll just på att breda chokladbrun gödsel omkring på fältet.
Om doktor Argillander varit ung, hade han kanske förliknat sig vid en fågel, som trasslat in sig i ett garn: vingarna känns, men det går inte att använda dem. Numera gav sådana lyriska metaforer honom ingen lindring.

Olof Enckell
ur "Solnedgång", 1945

Quosego och Karelen

Olof Enckells livsgärning sönderfaller i tvenne hälfter, vardera betydande. Eftervärlden minns väl främst litteraturforskaren och den akademiske läraren, men i början av sin karriär framstod Enckell även som en begåvad prosaist, med en rad romaner och reseskildringar (bland annat från Korsika och Irland) i bagaget.

I likhet med sin bror Rabbe tillhörde han modernistgenerationen i vår litteratur och medverkade som essäist i Quosego, men sökte i sitt eget författarskap snarare realistiska och även romantiska utvägar. Debutromanen Ett klosteräventyr (1930) visar författarens – något ambivalenta – dragning till karelsk exotik, med en fläkt av ortodox religion; handlingen utspelas på Valamo kloster i Ladoga.

Följande roman, Halmstacken, gestaltar en djup naturupplevelse under en vandring i Tavastland; Vårt hjärta och Guldkedjan utspelas i en by på Karelska näset – boken är något så ovanligt som en folklivsskildring på svenska i finskrysk inlandsmiljö. Den liberalt förankrade idéromanen Solnedgång (1945), med udd mot kollektivismen från radikalt vänsterhåll, satte punkt för Olof Enckells skönlitterära skapande.

Edith, Hagar och Elmer

Olof Enckell blev själv mycket gammal, men i sin litteraturhistoriska forskning riktade han med stor målmedvetenhet in sig på ungdom. Betecknande nog bar ämnet för hans doktorsavhandling titeln Esteticism och nietzscheanism i Edith Södergrans lyrik (1949), men när det gällde sångfågeln från Raivola utsträcktes forskningen ända till de första grunderna.

Varje lördag under en termin på femtiotalet föreläste Olof Enckell, inför ett fullsatt auditorium bestående av studerande från alla tänkbara fakulteter, om dikterna i det s k Vaxdukshäftet, skolflickan Ediths första alster. Själv minns jag den terminen som en höjdpunkt under mina akademiska år. Vaxdukshäftet, Edith Södergrans ungdomsdiktning I-II, utkom 1961 i bokform, som ett värdefullt komplement till de tidigare studierna Den unge Diktonius (1946) och Den unga Hagar Olsson (1949). Minnesboken Rabbe Enckell i Borgå (1978) avrundar sviten av litterära studier.

Så förblev, trots sitt något avvikande väsen, Olof Enckell sin vänkrets inom modernistgenerationen trogen – också den diktare från vilken han åtminstone ideologiskt men möjligen också i personlighetshänseende var mest väsensskild. Utan att några missljud för den skull uppstod, att döma av en typisk formulering från vår litteraturs jaguar: "Du förstår: O.E. får vara hur djävulskt konservativ som helst, Diktonius hur helvetiskt radikal han vill, blott vi röker på stumpen av vårt samvete…" I den sköna litteraturen bleknar motsättningarna bort och blir till harmoni, det visste Olof Enckell bättre än de flesta.

Text: Nalle Valtiala
Foto: ur Thomas Warburtons bok "Åttio år finlandssvensk litteratur"

Källor:
Steinby, Gunnel: Journalister och publicister i svensk press i Finland under tvåhundra år, Åbo 1981
Valtiala, Nalle: "Författare i Grankulla", i Aktiebolaget som blev stad/Grankulla 80 år, Grankulla 1986
Warburton, Thomas: Åttio år finlandssvensk litteratur, Helsingfors 1984

Verk skrivna av Olof Enckell:

Ett klosteräventyr, 1930
Halmstacken, 1931
Vårt hjärta, 1933
Guldkedjan, 1934
Olivparadiset, 1934
Tre (3) månader à dato, 1935
De klagande vindarnas ö, 1937
Vakt i öster, 1939
Krigaren och bonden, 1940
Rapport från ödemarken, 1942
Jägarnas historia, 1943
Solnedgång, 1945
Den unge Diktonius, 1946
Esteticism och nietzscheanism i Edith Södergrans lyrik, 1949
Den unga Hagar Olsson, 1949
Vaxdukshäftet, Edith Södergrans ungdomsdiktning I-II, 1961
Rabbe Enckell i Borgå, 1978


Logga in